..när man inte öppet tog en tillräckligt saklig debatt med uppstickarna Sverigedemokraterna. Antagligen trodde man inte att de skulle slå sig in i riksdagen eller så visste de inte hur man skulle bemöta dem. Eller rättare sagt, man trodde man visste. Genom påhopp, idiotförklaringar, främlingsfientlighetsförklara etc. etc. Det fick konsekvensen att SD som genom ett rus slog sig in i Riksdagen. Nu snart, fyra år senare har partiet växt ytterligare och tendensen är tydlig, de fortsätter plocka väljare i stridande ström. Visserligen har debatterna mellan de olika partierna blivit mera sakliga och handlar inte bara om invandring, men olika vänstertidningar och mångkulturrellsförespråkare m.fl. fortsätter enträget och målmedvetet att leta upp personliga skandaler inom SD, leta håligheter i deras ideolog och i största allmänhet försöka stoppa partiets frammarsch. Naturligtvis är det sunt att göra det, om man står för något annat, självklart. I en demokrati i synnerhet, det är bara det att den taktiken fungerar ej. Många har svårt att inse det. Tragisk nog för Sverige och dess invånare. Helt ärligt så tror jag de kan gräva fram hur många skandaler som helst, det kommer ändå inte att förändra situationen. Inte så länge de styranda blå väljer att blunda för problemen. Inte så länge sossarna med sällskap fortsätter försöka få igenom sin politik. Ska trenden vända måste samtliga politiskt korrekta partier fälla ut pungen och landa. Ett annat bekant uttryck för undertecknad är "släpp sargkanten och kom in i matchen".
Lite enklare förklarat så ser jag inga lösningar på arbetslösheten, utanförskapet, hetsjakten på arbetslösa, ökad brottslighet, bortglömda pensionärer, överbefolkade skolklasser och förtvivlade lärare. Det är några problem som regeringen borde fokusera på, inte vad SD´s politiker läser för morgontidning.
Detta är mina högst personliga åsikter som kommer ur en icke politiskt korrekt hjärna som återigen har sett sin flickvän tvingats fylla i blanketter i mikroskopisk noggrannhet för att inte bli av med delar av sin inkomst. Ni vet, sådan noggrannhet som inte gäller för generaldirektörer i Riksdagen med en inkomst på 140 000 riksdaler i månaden. Äckligt...
Lev väl//Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar